I helgen var det final i turneringen Champions Chess Tour.  Världsmästaren Magnus Carlsen  gick ju som bekant  inte till final efter en dramatisk semifinal, utan fick möta Wesley So i kampen om tredjeplatsen.  

Jag undrade faktiskt hur det skulle kännas att se på den matchen.  Tidigare har dessa partier varit helt ointressanta för publiken.  Man har till och med kunnat se hur man skriver på chatten att gå tillbaka till finalpartierna när kommentatorerna visar matchen om tredjeplatsen.  Spelarna har dessutom verkligen sett lidande ut som att de verkligen velat visa att vad gör de egentligen här.. Jag har i mitt stilla sinne undrat om det inte är dags att ta bort denna match från sändning.

Nu med världsmästaren vid rodret fick matchen den uppmärksamhet den förtjänade! Magnus visade nämligen när det gällde motivation ville han göra allt för att skaffa sig det.   Första partiet blev fyrspringspel och här har vi det överraskande draget Magnus spelade som vit. 

 

4, a4  Ett minst ovanligt drag och inget man förväntar sig på inom världseliten.    Å andra sidan är det inget dåligt drag och passar in i spelöppningens karaktär.     Ett överraskande drag och kanske bra för världsmästarens att  ta bort pressen och ta fram sin lekfulla sida.   

Sidan visade sig dock vara mer än lekfull då partiet gick vidare i ett farligt pjäsoffer och Wesley So blev helt utspelad.   Hela matchen fortsatte på samma sätt och helt enkelt en strålande uppvisning av Magnus som vann matchen och därmed också fick revansch på tidigare förluster mot Wesley So. 

Naturligtvis handlade det mycket om psykologi och kändes inte som Wesley hade rätta kampviljan.  Han känns också som en mycket korrekt spelare som har svårt att hantera när han får konstiga drag emot sig.  Magnus har tidigare spelat en konstig öppning mot honom och han sade då att han kände sig förödmjukad.  En känsla jag känner igen från mig själv och säkert många andra också.  Viktigt att släppa sådant och helt koncentrera sig på schacket men inte helt lätt.   

En eloge till Magnus för dessa fina partier i ett läge han måste ha känt sig väldigt besviken.   Kanske tänkvärt för oss alla att bra att ta fram sin lekfulla sida ibland.  Som vanligt inte bara i schack utan livet i övrigt.  

Nu var frågan vem som skulle vinna finalen mellan  Anish Giri och Ian Nepomniachtchi.  Två väldigt starka spelare.  Min egen teori och favorit var Anish Giri och det med tanke på att han väldigt gärna ville vinna tävlingen.  Det ville Nepo också naturligtvis  men jag kände det som Anish var en aning starkare i sin drivkraft att komma framåt.  Samtidigt kände jag att det skulle kunna fälla honom tanke på nerverna.   

Matchen blev väldigt jämn och landade i två avgörande blixtpartier.  I det första såg det ut som att Nepo skulle dra det längsta strået som svart.  Båda spelade hårt på angrepp men Nepo fick den bättre ställningen och Anish fick det svårare.  Dock gäller det som vanligt i schack att ta rätt beslut.  I ställningen nedan gjorde Nepo ett ödesdigert misstag. 

 

Här är Anish vit och är vid draget.  Som Peter Leko påpekade är 25. Dd7 + inget farligt  alls då svart har  det säkra draget 25. Le7 och en sund ställning och tornet på c8 väl garderat.  Istället spelade vit 25.  Lf6 och Nepo gjorde sitt misstag med svarsdraget  25. - Th7 ?   Nu försvinner garderingen av tornet på c8 som var så viktigt, istället  25. - Tg8 och  står svart fortfarande på vinst.    Nu vann istället vit bekvämt efter 26. Dd7+.  

En tuff miss för Nepo och andra partiet gick i samma jobbiga tecken. 

 

Nepo som vit har precis spelat 16, Sd2 och  Anish som svart kunde fortsätta med det starka 16. - Lg5! 
" Game over" menade Peter Leko och han hade rätt. Även om partiet fortsatte några drag var det hopplös ställning.  Det följde 17. Lxd4 Lxd2 18. Td1 cxd4 19. Txd2 Sc5

 

En monsterspringare på c5 menade Peter Leko.  Visst är det så och och en helt hopplös ställning för vit.  Mardrömsställning i ett parti man är tvungen att vinna.   Anish hade inga problem att vinna partiet och fanns helt enkelt inget motspel för vit.   

Det var två mycket lättade spelare som blev intervjuade i norska studion när matchen var slut.  Anish glad och Nepo besviken.  Samtidigt märkte man på dem båda att det var skönt att turneringen var över och att kunna ta sikte på Kandidatturneringen samt att nio dagar är naturligtvis väldigt påfrestande.  Båda gjorde en stark prestation och bara att gratulera!  Nepo väldigt besviken i intervjun men jag är säker på att när allt har lagt sig att han kan glädjas åt sin andraplacering.    

Helgen är slut och den har gått fort som vanligt.  Jag har faktiskt inte sett på teve på hela helgen ovanligt nog.  Igår tog vi en promenad på morgonen och det var längesedan nu vi gjorde det tillsammans.  Jag har varit lite bekväm på helgerna och måste bli bättre för det är viktigt att komma ut och röra på sig.  En fin och solig dag igår en väldigt kallt.    Våren låter vänta på sig och få se hur denna vecka blir.   

Jag tycker det är roligt att spela snabbschack och nästa vecka börjar Snabbschacksligan igen.  I väntan på det har jag med min klubb skapat en turnering på Lichess och bjudit in spelare.  Ska bli väldigt roligt att spela nu på onsdag och så blir det lite träning dessutom inför lagspelet.